När företagen inte hittar medarbetare inom såväl Dalarna som Sverige med den kompetens de behöver är det viktigt att de kan rekrytera från utlandet. Arbetskraftsinvandringen stärker företagens kompetensförsörjning och genererar miljardintäkter till statskassan och ultimativt vårt framtida välstånd.

Vi har mycket att tjäna på att vara öppet mot omvärlden som ett litet exportberoende land där vårt län Dalarna också sticker ut med all vår industri och besöksnäring. Att Sverige är ett välkomnande land som attraherar arbetskraft till olika sektorer som ultimativt gynnar vår gemensamma välfärd.

Arbetskraftsinvandrare kan vara helt avgörande för enskilda företag. En missuppfattning är att arbetskraftsinvandring bara behövs för högkvalificerade specialister. Verkligheten är att arbetskraftsinvandrare fyller många behov i olika företag och yrken. Detta gäller också i synnerhet i glesbygd där kompetensförsörjningen i dag är väldigt utmanande på många mindre orter.

LÄS ÄVEN: Emma Høen Bustos: Därför har Roza Güclü Hedin (S) fel om invandringen – S politik skadar Dalarnas företag

En av de stora vinsterna med arbetskraftsinvandring är också då att minska de demografiska problem med åldrande befolkning som Sverige står inför. Detta förstärks av den statistik jag på Svenskt Näringsliv tagit del av. Inom till exempel hälso- och sjukvårdssektorn kommer efterfrågan av arbetskraft att överstiga tillgången med 160 000 personer cirka i Sverige. Om offentlig sektor rekryterar det de behöver kommande år skulle det knappt finnas ”händer” kvar till övriga näringslivet, så kommer naturligtvis inte att ske men pekar på vikten av att fler lösningar måste samverka.

Inom industriutbildningen är glappet nationellt över 60 000 personer med dagens prognoser om läget på lite längre sikt vid 2035.

Dalarna tillhör enligt våra undersökningar på Svenskt Näringsliv också de län där företagen upplever det svårast att rekrytera.

Utmaningarna är många, arbetskraftsinvandring är en del. Likaså måste vi öka intresset för yrkesprogrammen här i länet tidigt i skolåldern och det måste bli en tydligare koppling mellan skolan och näringslivet och mer samverkan med målet att våra ungdomar skall kunna göra medvetna val utifrån hur framtidens arbetsmarknad ser ut i vårt län och vart behoven finns, så man kan bo kvar och verka i Dalarna.

Henrik Navjord, regionchef för Svenskt Näringsliv i Dalarna