Många företag i Dalarna investerar, växer och ser en ljus framtid. Men en förutsättning för att våra företag ska kunna möta en växande efterfrågan i framtiden är att de kan hitta den kompetens de behöver och lyckas med sina rekryteringar. Idag har många svårt att hitta personal för att ens klara av nuläget, än mindre för den framtida tillväxten. Många har svårt att anställa personer med rätt kompetens och utbildning.

Behovet av nyrekrytering är mycket stort i Dalarna. De senaste sex månaderna har sex av tio försökt rekrytera ny arbetskraft. När jag möter företag runt om i Dalarna är det alltid kompetensbristen och utmaningarna kring att rekrytera som står i fokus.

Tittar vi i Svenskt Näringslivs nyligt släppta rekryteringsenkät anger 76% av alla som haft svårt att rekrytera att brist på personer med rätt yrkeserfarenhet är den stora utmaningen. Störst är efterfrågan på kompetenser som motsvarar gymnasiets yrkesprogram. Dessutom sticker Dalarna ut mot övriga Sverige kring att det geografiska läget är en orsak till rekryteringssvårigheterna, där brist på attraktiva bostäder också är med och bromsar kompetensförsörjningen.

Fjällvärlden investerar och växer, Northvolt bygger batterifabrik i Borlänge och Orkla investerar till exempel 300 miljoner kronor i Vansbro. Vem äger frågorna om matchningsproblematiken på arbetsmarknaden och attraktiviteten för Dalarna?

Oroväckande är också företagens betyg på arbetsförmedlingen. I Dalarna anger åtta procent av företagen som försökt rekrytera att de lyckats via arbetsförmedlingen medan det är åtta gånger vanligare att lyckas via informella kontakter och fyra gånger vanligare att lyckas via sociala medier. Här ser vi tydligt att Arbetsförmedlingens neddragningar på kontor i Dalarna skapat en obalans där företagen inte längre ser Arbetsförmedlingen som en möjlig partner vid rekrytering.

Ökad inflyttning, satsningar på infrastruktur, bättre samverkan mellan skola-näringsliv, större fokus på skolans yrkesprogram och reformera Arbetsförmedlingen är några åtgärder vi behöver diskutera framöver.

Yrkesprogrammen görs om och får högskolebehörighet, ett bra första steg. Samtidigt skall utbildningspaletten styras av behov snarare än önskemål, här gäller det för kommunerna att våga ta de viktiga beslut som behövs för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Yrkesprogram är inte sällan i det korta perspektivet dyrare än många teoretiska program, men helt avgörande för Dalarna att erbjuda.

Läget är närmast paradoxalt. Samtidigt som företagen har svårt att rekrytera, finns 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig genom eget arbete. Sverige har alltså problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap – samtidigt.

Henrik Navjord, Regionchef Svenskt Näringsliv Dalarna