Henrik Andersson, Ny framtid skriver i BT 27/5 att Liberalerna som parti har ändrat inställning om byskolor. Henrik verkat ha fått för sig att vi som parti haft något principiellt emot byskolor utifrån beslutet om att stänga Idkerbergets skola. Det är en grov missuppfattning.
Vi utgår från att Henrik Andersson har läst hela debattartikeln men det verkar inte så med tanke på vad han utelämnar i sin egen artikel. Om Henrik läst debattartikeln noga borde han också se att vi framför allt vänder oss emot de förslag som drabbar friskolorna och att regeringen nu föreslår att skolpengen ska sänkas för friskolorna. Det är inte ett oväntat förslag eftersom Socialdemokraterna helst inte vill ha några friskolor alls. Regeringens förslag skulle dock vara förödande för många mindre skolor på gles-och landsbygden, där friskolor kunnat etablera sig. Att gå med lien rakt över alla friskolor är helt fel väg att gå.
Annons
Annons

”Ny framtids visioner ger ekonomiska konsekvenser de själva inte verkar ha räknat på varken investeringsmässigt eller driftskostnadsmässigt”, skriver Monica Lundin (L).
Bild: Arkivbild
Eftersom Henrik läst debattartikeln borde han också se att vi skriver att Liberalerna är medvetna om att de kommunala resurserna är begränsade men att det inte ska behöva betyda att framtidsutsikterna begränsas. Det är också därför vi vill att hela ansvaret för skolväsendets finansiering, för alla skolor i hela landet, ska återgå till staten. Liberalerna i riksdagen satsar även 16 miljarder kronor mer på skolan än regeringen kommande år. Där ligger poängen med Liberalernas debattartikel i Jönköpingsposten.
Vi kommer gärna sätta oss ner och diskutera med de partier som på allvar tillsammans med oss vill sätta skolan först...
Skolan är idag kommunaliserad. Liberalerna motarbetade förslaget starkt och röstade emot i riksdagen när det klubbades i början på 90-talet. Skolans kommunalisering har fått många konsekvenser som har blivit smärtsamt tydliga, bland annat i hur olika kommuner behöver agera och prioritera. Alla nämnder i Borlänge kommun har skyldigheten att agera ansvarsfullt med de medel vi har. Efter att barn- och utbildningsnämnden under Liberalernas ledning vänt ett underskott 2019 till ekonomi i balans och dessutom hanterat en pandemi under samma tid konstaterar vi att här och nu har vi brådskande åtgärder i alla våra befintliga skolor. Att förbättra arbetsmiljön för våra lärare, fortsätta arbeta med att höja lärarbehörigheten och gymnasiebehörigheten, fortsätta det intensiva kvalitetsarbetet samt minska den psykiska ohälsan bland barn och unga är mer akut just nu än att öka kostnadsmassan som en utökning av skolorganisationen skulle innebära. Den realistiska insikten att vi kommunpolitiker behöver prioritera saknar vi hos Ny framtid.
Annons
Annons

Monica Lundin, (L), ordförande i barn- och utbildingsnämnden i Borlänge svara på Ny framtids debattartikel som Borlänge Tidning publicerade förra veckan.
Bild: Mikael Hellsten
Ny framtids visioner ger ekonomiska konsekvenser de själva inte verkar ha räknat på varken investeringsmässigt eller driftskostnadsmässigt. Vi har räknat på förslagen och kalkylen är fullständigt orealistisk. Vi kommer gärna sätta oss ner och diskutera med de partier som på allvar tillsammans med oss vill sätta skolan först i budgetförhandlingar, lönediskussioner, valitetssatsningar eller andra prioriteringar för att vi ska nå en skola i världsklass. Vi menar allvar med att satsa på skolan och vi är öppna för att se vad vi behöver göra i kommunorganisationen för att det ska ske.
Men först behöver vi ett valresultat för att överhuvudtaget se vilka som finns att resonera med. Det blir spännande att se!
Monica Lundin (L), ordförande barn- och utbildningsnämnden
Jakob Olofsgård (L), landsbygdspolitisk talesperson i riksdagen