Det är svårt att förstå vad Petter Olssons moralpredikan om lögner med en tioårig dotter har med faktabaserad kunskap om livsmedelsproduktion att göra (Hållbarhet är som att ljuga – båda beror på hur resultatet påverkar andra – Borlänge Tidning (borlangetidning.se)). Vi grundar vårt inlägg på många forskningsstudier, grundläggande jordbrukskunskap, svensk officiell statistik samt officiella utredningar. Kommunstyrelsens ordförande i Borlänge försvarade merkostnaden för ”ekologisk” mat med att den var bättre ur klimatsynpunkt, så vi koncentrerade oss på den frågan. Men otaliga fleråriga försök visar att ekologisk odling har större urlakning än vanlig svensk odling, behöver växtnäring som all odling och vad gäller den biologiska mångfalden så är den beroende av att det finns jordbrukare och betande djur, inte vilken certifiering de har.

Detta framgår även av rapporten som moderaten Petter Olsson fann på nätet. Men uppenbarligen har han inte läst (eller inte förstått) hela rapporten, för Agrifoods Economic centre slår fast: Slutsatsen är därför att ekologisk odling inte entydigt är bättre för miljön än konventionell odling och att stöd till ekologisk odling således inte självklart kan motiveras utifrån miljöhänsyn.

Det är flera tunga instanser som kommit fram till liknande slutsats tidigare. I ett regeringsuppdrag om jordbrukspolitiken som pågått i över 20 år (CAPs miljöeffekter) så har tre myndigheter (Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet) gjort många utredningar. I en sammanfattning av 18 rapporter kom man fram till att 25 % av miljöersättningarna gick till ”ekologisk odling” trots att det inte gav några miljöfördelar. Man konstaterade att skattemedel ska användas på bättre sätt (Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik- Syntes av 18 rapporter ISBN:978-91-620-6461-7 (diva-portal.org)). Även en offentlig utredning kom till samma slutsats (2013:6 Bonde söker bidrag - en ESO-rapport om effektiviteten i det svenska landsbygdsprogrammet - ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och det finns många fler exempel.

Vi får alltså ingen bättre miljö, hälsa eller mindre klimatpåverkan av ekologisk odling, bara större utgifter. Att gynna en viss certifiering är slöseri med våra skattepengar, dels nationella men i Borlänges fall, även våra kommunala skattepengar. Trots ovanstående har vi inte skrivit att eko är dåligt, men att det är betydligt dyrare.

Det går nämligen inte att koka soppa på en spik, även om gumman i sagan blev lurad. Eko styrs av ett digert regelverk som inte är miljöcertifierat. Många av reglerna är direkt kontraproduktiva för en effektiv miljövänlig livsmedelsproduktion med möjlighet till kretslopp av näring. Ännu har ingen oberoende kunnig person svarat på frågan: ”vilken regel är bra i detta regelverk och som inte de vanliga svenska jordbrukarna redan följer?”

När livsmedelsstrategin skulle beslutas i riksdagen var det bland annat Moderaterna som såg till att målen om viss andel ekologiskt försvann ur texterna. Sverige har alltså inga sådana mål, vilket många inte förstår. Däremot har den avgående regeringen sådana mål. Det är oroande att en moderat i Borlänge har så bestämda åsikter om hållbarhet och svensk livsmedelsproduktion, uppenbarligen utan att ha någon djupare kunskap i ämnet. Vi hoppas verkligen att besluten på kommunal nivå tas med vetenskap som grund och inte okunnig ”instinkt” som moderaten Petter Olsson förespråkar.

Kersti Linderholm
Ahmed Abdiqadir
Agneta Nyvall
Ny framtid