Annons

Annons

Annons

ledare liberal

Nya lagen gör Sverige mindre fritt – hur kunde L medverka till det?

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende liberal.

Den nya lagen om utlandsspioneri lägger munkavle på journalister och förändrar pressfriheten i grunden. Ansvaret faller tungt på Liberalerna och partiledare Johan Pehrson.

Johan Pehrson. Liberal? Foto: Jesper Frisk

Uppdaterad och rättad.

Under onsdagen antog riksdagen den omsusade nya lagen om utlandsspioneri. Lagen gör det straffbart med upp till åtta års fängelse att röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation. Sverigebilden i våra diplomatiska relationer blir på så sätt i princip överordnad den tredje statsmaktens möjlighet att granska landets internationella förehavanden, likt vad som gäller i många mindre demokratiskt nogräknade länder.

Annons

Annons

Det nya brottet ska förvisso vara försett med ett undantag från det straffbara området; om gärningens syfte kan anses "försvarligt" är tanken att man inte ska kunna bli dömd till ansvar. Problemet är bara att detta undantag, som Svenska PEN:s ordförande Jesper Bengtsson pekade på i SVT Aktuellt 15/11, endast framgår i lagens förarbeten. Och lagtextens ordalydelse är i juridisk doktrin överordnad vad som står i förarbetena.

Eftersom det inte kommer vara möjligt att få något förhandsbesked kring vad som är olagligt och inte är risken uppenbar att lagen leder till självcensur bland journalister. Och straffet kommer till skillnad från andra yttrandefrihetsrättsliga brott kunna träffa såväl källan som avslöjat något, journalisten som skriver om det, som tidningens ansvariga utgivare. Lagen är effektivt utformad för att tvinga pressen till återhållsamhet ifråga om rapportering kring för landet känsliga frågor. Låt oss inte låtsas som något annat.

PEN-ordföranden Jesper Bengtsson ser flera avslöjanden i relativ närtid som kanske inte hade kommit till allmänhetens kännedom om lagen hade varit i kraft. Dels granskningen av planerna på en svensk vapenfabrik i Saudiarabien 2012. Dels avslöjandet från den dåvarande svenska FN-chefen Anders Kompass om utbredda sexuella övergrepp av franska FN-soldater, som briserade 2017.

Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska PEN, är en av flera som kritiserat nya lagen. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Annons

Uppgifterna kan från svensk synvinkel anses vara komprometterande med avseende på landets säkerhet – men betyder det att de inte borde ha kommit upp till ytan?

Annons

Ett av ändamålen med en vittgående pressfrihet och meddelarfrihet är just att missförhållanden kan stävjas genom risken att de avslöjas. Detta ändamål kringskärs genom den nya lagen.

I regeringsformen finns en möjlighet att vilandeförklara en grundlagsreform i ett år om tio riksdagsledamöter begär det. Denna möjlighet kan dock förbises om lagförslaget samlar fem sjättedelar av ledamöterna bakom sig.

V och MP – som ville göra just detta – hade behövt få med sig ett ytterligare parti för att det skulle kunna ske. Och L, som i våras reserverade sig i konstitutionsutskottet, har sedan dess bytt fot.

L:s partiledare Johan Pehrson medger till och med att han gärna hade sett att lagen förtydligades apropå försvarlighetsundantaget, men tycker samtidigt att det säkerhetspolitiska läget påkallar brådska (Aftonbladet 15/11).

Trots den överväldigande riksdagsmajoritet som står bakom förslaget har få politiker över huvud taget velat försvara det offentligt. Det är talande för vad riksdagen röstat igenom: En lag som gör Sverige till ett mindre fritt land.

Pontus Almquist

Rättelse: I en tidigare version av texten angavs felaktigt L röstade “nej” till lagförslaget i våras. I själva verket reserverade de sig endast i konstitutionsutskottet. I omröstningen i riksdagen lade de ner sina röster och texten är rättad därefter.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan