För oss på Högskolan Dalarna är det självklart att vi tillsammans med andra, offentliga och privata aktörer i regionen, ska göra allt vi kan för att skapa en bra studentmiljö.

Gabriel Ehrling Perers ledare (24/3) lyfter en rad relevanta aspekter som är viktiga för att skapa en miljö där högskolans studenter kan trivas och utvecklas, och samtidigt få goda förutsättningar att genomföra sina studier.

Även om Ehrling Perers upplevde att det kändes tomt de veckor han skrev uppsats för Uppsala universitet är biblioteket på högskolan väldigt omtyckt av besökarna. Biblioteket är öppet för allmänheten och vi är glada att det kom till nytta.

Falun hamnar lågt i 2023 års mätning ”Sveriges bästa studentstad” och det är naturligtvis viktigt att jobba för att Dalarna ska stå sig starkt som plats att studera på, över tid. Där behöver många olika aktörer i samhället delta, både offentliga och privata. Högskolan både är och vill vara en aktiv part i det arbetet.

Vi har precis renoverat vårt campus i Falun och just nu investerar vi i ett nytt campus i Borlänge, redo för studenter inför höstterminen 2024. Där bygger vi en modern, flexibel och kreativ lärmiljö som kommer att vara till glädje för våra campusstudenter, likväl som för våra distansstudenter vid deras fysiska träffar.

Det här är en viktig etablering för Borlänge, Falun och hela regionen. Vi samverkar med näringsliv och offentlig sektor i Dalarna, nationellt och internationellt. Samspelet med det omgivande samhället är omfattande och det sker på flera plan och i många former.

Energikompetenscentrum har till exempel varit ledande i att ta fram den regionala färdplanen för Dalarnas energiomställning tillsammans med de kommunala energibolagen, Länsstyrelsen och Region Dalarna.

Pedagogiskt utvecklingscentrum och Socialtjänstens utvecklingscentrum är högskolans och Dalarnas femton kommuners gemensamma centrum för forskning och utveckling inom skola och socialtjänst.

Mycket mer behöver göras från många olika aktörer för att möta utmaningen med kompetensförsörjning, det gäller naturligtvis även högskolan. Utan tvekan är utbildning en otroligt viktig faktor för samhällsutvecklingen.

1 500 studenter tar sin examen vid Högskolan Dalarna varje år. Det är allt från sjuksköterskor, lärare, ingenjörer, socionomer, personalvetare, byggingenjörer, systemvetare, ekonomer till energiingenjörer.

Högskolan verkar även globalt och idag har vi studenter från cirka 70 olika länder, vilket sätter Dalarna på världskartan.

Varje vecka är ett stort antal sjuksköterskestudenter, lärarstudenter och socionomstudenter ute på arbetsplatser, där de bidrar med sina nya kunskaper samtidigt som de tar med sig ny kunskap från arbetslivet tillbaka in i sina utbildningar.

Flexibla utbildningsformer är en viktig del av högskolans uppdrag att erbjuda ”ett livslångt lärande”. Det innebär bland annat att även den som har hunnit komma en bit i livet får möjlighet till högre studier.

Vi är stolta över att tillgängliggöra studier för människor runt om i Dalarna, Sverige och världen, även till de som inte kan vara på plats fysiskt i Falun eller Borlänge varje dag.

Det finns ingen motsättning i att erbjuda flexibla utbildningsformer och att verka för regional kompetensförsörjning. Till exempel erbjuds vår sjuksköterskeutbildning i nätbaserad form, men den praktiska, verksamhetsförlagda delen av utbildningen, för de cirka 250 studenter som årligen registreras på utbildningen, genomförs på arbetsplatser runt om i Dalarna.

En stor del av dem kommer också att påbörja sin yrkeskarriär i Dalarna.

Vi är överens med Ehrling Perers om att vi borde ha varit på plats under Daladagen. Vi ser därför fram emot en inbjudan att medverka nästa gång.

Vi välkomnar fortsatt dialog om hur vi tillsammans i regionen skapar bästa möjliga miljö för våra studenter, det handlar inte bara om liv och rörelse på campus, utan här behövs kraftansamling från alla aktörer för att skapa en miljö att leva och trivas i också efter avslutade studier.

Martin Norsell

Rektor, Högskolan Dalarna

LÄS MER: Är det verkligen rimligt att sju av tio pluggar på distans?

Ledarredaktionen svarar direkt:

Martin Norsell ska ha tack för sitt svar och utförliga beskrivning av arbete vid högskolan. Mycket är känt, inte minst kring skapandet av ett nytt campus i Borlänge. Annat kan nog komma som nyheter för läsarna.

Häri ligger en del av min kritik: Att högskolan är för anonym, tar för lite plats.

Vi som lever och verkar här i Dalarna har så klart inget emot att högskolan är en resurs för landet i stort, eller till och med ”globalt”, som rektorn uttrycker det.

Men Dalarna behöver också en regional högskola. Så att vi får forskningens hjälp att besvara Dalarnas stora frågor. Att vi kan minska kompetensbristen, som ju är stor, inte minst i välfärden. Därtill behöver fler unga i Dalarna ta klivet till högskola eller universitet.

Jag vill ge Martin Norsell rätt i att distansstudier ofta är bra för den som vill eller behöver studera en bit in i yrkeslivet. Jag hade heller inte haft några invändningar om distansformen användes för att nå de ”sista” studenterna, som en inkörsport. Nu har det blivit norm.

Det är ju heller inte så att distansstudier entydigt gynnar ”svagare” studenter. Erfarenheten från skolans värld under pandemin talar inte sällan om ”förlorade år”. Och alla vi som var chefer under pandemin vet att hemarbete är ett tveeggat svärd, som passar vissa bra – och andra inte alls.

Jag kanske är ”gammaldags”, men tycker ändå att det är märkligt när distans är norm i utbildningar för yrken som står och faller med den mellanmänskliga kontakten. Lärare, sjuksköterskor och förskollärare (vilka vi hoppas snart åter utbildas vid högskolan...) står i första ledet i välfärden. Distansförespråkare hänvisar alltid till de enstaka fysiska samlingarna och praktiken, som så klart sker ut i verkligheten. Men är det verkligen en lika bra förberedelse för så krävande yrken att sitta hemma vid skärmen som att vara på campus?

Det finns alltid ekonomiska realiteter. Program utan studenter hjälper ju ingen. Men jag har sällan eller aldrig sett några pedagogiska argument för varför dessa studier ska bedrivas på distans.

Gabriel Ehrling Perers

Politisk redaktör