Sverige har bland världens högsta skatter på arbete. Samtidigt beräknas hundratusentals svenskar inte kunna försörja sig själva. För att bryta utanförskapet behöver det bli mer lönsamt att gå från bidragsberoende till arbete.

Att de svenska skatterna på arbetsinkomster är höga lär för de allra flesta knappast komma som någon nyhet. Sverige har sedan länge ett av världens högsta skattetryck. Framförallt den höga beskattningen på arbetsinkomster sticker ut jämfört med liknande länder. Som bland annat Konjunkturinstitutet konstaterat är det inte bara våra höga marginalskatter som sticker ut från mängden, även den höga beskattningen av lägre inkomster.

Att fler svenskar arbetar och betalar skatt är en förutsättning för att vi ska ha råd med den offentliga välfärden även i framtiden.

Det finns dock idag en alarmerande stor grupp människor i Sverige som inte klarar av att försörja sig själva. Hur stor den gruppen exakt är kan givetvis debatteras, men vilken analys man än lutar sig mot rör det sig om flera hundratusentals i arbetsför ålder.

Att en betydande del av befolkningen inte försörjer sig själva innebär inte enbart att vi får ett stort utanförskap med alla de utmaningar det för med sig. Det innebär även att en stor grupp människor som genom att arbeta och betala skatt skulle finansiera välfärden istället blir en kostnad för densamma under sin arbetsföra ålder. Det är inte långsiktigt hållbart. Sverige är därför i stort behov av reformer som stärker incitamenten att arbeta.

Ett betydande problem är att det idag är för liten skillnad mellan att gå på bidrag och att arbeta. För att minska utanförskapet måste skatten på arbete sänkas med fokus på låga och medelstora inkomster så att den som väljer att ta ett arbete istället för bidrag, och den som väljer att arbeta fler timmar, också får mer pengar kvar i plånboken varje månad. Sedan valet har Sverige en regering med siktet inställt på att göra just detta och ett Tidö-avtal som tydligt säger att skatten på låg- och medelinkomsttagares inkomster ska sänkas under mandatperioden.

Ett bidragstak, genom vilket det aldrig kan vara mer lönsamt att gå på bidrag än att arbeta är ett förslag i den riktningen. Krav på heltidssysselsättning för de som har försörjningsstöd ett annat.

Båda dessa reformer från regeringen kommer tillsammans med sänkt beskattning på arbete göra det väsentligt mer attraktivt att gå från bidrag till arbete. På så sätt återupprättar vi arbetslinjen i Sverige.

Christer Carlsson (M), riksdagsledamot, Skatteutskottet